Skip Navigation LinksStart  |  Aktuellt  |  2013  |  Frångänglighet när utrymningslarmet går?

27 nov 2013

Frångänglighet när utrymningslarmet går?

Exempel på dålig frångänglighet är om personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga i en utrymningssituation är beroende av att personer i dess omgivning hjälper till vid utrymningen för att kunna ta sig ut om utrymningsvägarna inte är tillgängliga och användbara. De ska kunna ta sig ut själva eller sätta sig i säkerhet utan hjälp.

Men först vad innebär frångänglighet? I konsekvensutredningen till revideringen av Boverkets nya byggregler från 2011 beskrivs att tillgänglighetskraven ökar och det ställer större krav på byggnaden att möjliggöra utrymning då den vägen som gav tillträde till en byggnad kanske inte kan användas i händelse av brand, exempelvis en hiss.

För att möta den ökade tillgängligheten infördes krav på lösningar i Boverkets nya byggregler från 2011 som ska underlätta utrymning i händelse av brand även för de med funktionsnedsättning. Det är det som menas med frångänglighet.

Kraven på tillgänglighet är tydliga, de specificeras redan på lag- och förordningsnivå, däremot är kraven på frångänglighet inte lika tydliga som för tillgängligheten. När Boverkets byggregler reviderades senast ökades tydligheten och kraven vad avser frångänglighet, men det är en hel del kvar att göra innan alla har samma möjligheter att utrymma en byggnad helt utan hjälp av räddningstjänsten eller annan hjälpsam person.

 

Ett talade exempel

Ett konkret exempel som visar att frångänglighet är ett mer komplext problem än tillgänglighet är detta: En nödsituation uppstår och utrymningslarmet går i en byggnad där det befinner sig ett par rörelsehindrade personer i rullstol på tredje våningen. Vi vet att man inte får använda hissen vid brand, men hur ska då de rullstolsburna komma ut? Frågan går till Andreas Bakken på branschorganisationen Svensk Tillgängliget.

– Om byggnaden är anpassad enligt reglerna för frångänglighet ska det antingen finnas en brandskyddad räddningshiss, eller en utrymningsplats anpassad för personer med funktionsnedsättning, berättar han.

 

Brandskyddad plats

Brandskyddade räddningshissar är ganska sällsynta, det finns på vissa ställen, men det hör inte till vanligheterna. En räddningshiss tjänar flera syften, den kan användas av räddningstjänsten också.

– En utrymningsplats i en byggnad ska vara ett brandskyddat utrymme på varje våningsplan med mått som rymmer en rullstol, utan att hindra förbipasserande. Vanligtvis kan det vara ett trapphus, vilket är bra, då det gör det lättare för räddningstjänsten att undsätta de nödställda, fortsätter Andreas Bakken. Och det måste finnas någon anordning till kommunikation med omvärlden där. Det kan vara en nödtelefon eller en larmknapp av något slag. Samt information hur man ska göra.

– Om inget av detta finns återstår bara att andra personer kan hjälpa den funktionshindrade (det kan vara synskadade eller psykiskt funktionsnedsättning också) genom att bära den eller dem nedför trapporna om det är utrymningsvägen. Det kan behövas två starka personer att bära en funktionshindrad. Om den funktionshindrade är överviktig kan det bli stora problem att använda den metoden. Det finns lösningar för detta med räddningsstolar, bårar och liknande.

 

vad kan man göra?

De flesta arbetsplatser är inte anpassade efter frångänglighet. Så vad kan man göra på dessa ställen?

– Det första man bör göra är en inventering av arbetsplatsen, både vad gäller miljön och verksamheten. Det ska sedan leda till en åtgärdsplan, säger Andreas Bakken. Men man kan alltid börja med enkelt avhjälpta hinder, som uppmärkning och liknande. Ett bra förhållningssätt är naturligtvis att ”tänka tillgänglighet”, men börjar man med att ”tänka frångänglighet” så vinner man mycket.

– Information och utbildning är naturligtvis viktiga i det här sammanhanget. Kunskap är den största tillgången vi har när det gäller säkerhetstänkande. Utbildning är en nyckelfaktor, säger Andreas Bakken.

– Information är också en enkel åtgärd att börja med. Dels behöver personalen informeras och utbildas, vilket faktiskt är lagstadgat. Dels ska arbetsplatsen märkas upp på rätt sätt. Informationsskyltar bör vara taktila med blindskrift, men gärna på flera språk, de ska vara enkla och tydliga.

 

En FN-konvention

Svensk funktionshinderspolitik har sin grund i mänskliga rättigheter. Sverige ratificerade FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning 2008.

Av konventionen framgår att miljö och omgivning ska vara tillgänglig för personer med funktionsnedsättning. Ingen ska heller diskrimineras. Ur tillgänglighetssynpunkt innebär det krav på tillgänglighetsåtgärder i samhället.

I Sverige är en utgångspunkt i strategin för genomförandet av funktionshinderspolitiken att tillämpa funktionshindersperspektivet. Det innebär att man ska utgå ifrån att människor är olika och har olika förutsättningar, behov och önskemål när man planerar och genomför förändringar i samhället.

Personer med funktionsnedsättning ska kunna uppfatta utrymningslarm och information i samband med utrymning. Man ska också kunna sätta sig i säkerhet vid brand eller i andra nödsituationer. Med det menas att själv kunna ta sig ut eller förflytta sig till säker flyktplats för att där invänta hjälp.